1960-talet: Ett decennium av kamp

I början av februari, närmare bestämt den 10 februari, har några personer i Stockholm slutit sig samman i något som man kan kalla för en aktionsgrupp med syfte att sprida kännedom om neurosedynets skadeverkningar.

Vid den tidpunkten vet ingen hur många barn med missbildningar orsakade av Neurosedyn som fötts i vårt land. Det är makarna Hannie och Bengt Örne som tillsammans med Halvdan Renling bildar den första aktionsgruppen och de startar därför från noll.

Till en början är den viktigaste uppgiften att försöka hitta alla neurosedynskadade barn som finns i Sverige och att sprida upplysning till allmänheten om Neurosedynets risker. I många hem finns fortfarande burkar med det farliga sömnmedlet, och de flesta svävar fortfarande i okunnighet om att Neurosedynet dragits in på misstanken om att det orsakar fosterskador. Makarna Örne och Halvdan Renling förstår genast att enda möjligheten att hitta barnen är att nå ut till allmänheten och samtidigt varna för läkemedlet.

Den tidning som Halvdan Renling lyckas intressera för nyheten om det fosterskadande läkemedlet Neurosedyn är Dagen som slår larm och är därmed den första tidning i Sverige som kan ge besked om att Neurosedyn anses så farligt att medlet dragits in. Artikeln är införd den 21 februari 1962. Då har det gått över två månader sedan medlet dragits in. Ingenting har meddelats till pressen eller
allmänheten från Astra och Medicinalstyrelsen.

Den 3:e och 15:e december 1961 sänder Astra ut cirkulärbrev till landets läkare.
Brevet den 15 december lyder:
"Astra har efter samråd med Medicinalstyrelsen beslutat att med omedelbar verkan draga ur marknaden de farmacevtiska specialiteterna Neurosedyn och Noxodyn.
Åtgärden motiveras av den från tyskt medicinskt håll framförda misstanken, att den i preparaten ingående substansen Thalidomid skulle kunna framkalla extremitetsmissbildningar hos foster.
Ehuru inga bindande bevis f.n. föreligger beträffande samband mellan Thalidomidmedikation och ovannämnda skador, har vi dock till dess full klarhet vunnits i frågan funnit det lämpligt att inställa tillverkningen av ovannämnda läkemedel.
Högaktningsfullt
AB ASTRA Läkemedel i Sverige
S. Ljungberg, farm. Lic”.

Först i mitten av mars 1962 börjar Neurosedyn-katastrofen uppmärksammas på allvar. Den 14 mars uppger Aftonbladet och Expressen antalet barn som fötts med skador av Neurosedyn nu är uppe i 12. Aftonbladet åberopar en "av medicinalstyrelsens experter" som källa.
Samma kväll, den 14 mars 1962, tre månader efter att Thalidomid dragits in från den svenska marknaden, ger så till sist generaldirektör Arthur Engel i Medicinalstyrelsen i radio och TV en kort officiell bekräftelse på de fruktansvärda skadeverkningarna av Thalidomid. Neurosedyn-katastrofen karakteriserar han som en "tragedi i världsformat".
Anledningen till Medicinalstyrelsens passiva hållning i samband med indragningen utvecklas av medicinalrådet Karl-Eric Linder i Dagens Nyheter 18 mars, där han presenterar följande minst sagt märkliga argumentering: "Medicinalstyrelsen övervägde att rikta en appell till alla svenska hushåll om att förstöra preparatet. Men man var rädd för att en appell skulle framkalla en psykosstämning som skulle fått motsatt verkan”.