Den svenska allmänheten varnas först i december

Den första uppgiften som når den svenska allmänheten om att det även i Sverige finns ett preparat av samma slag och med samma verkan som i Västtyskland står i Expressen den 5 december 1961.

I artikeln anges att alla landets läkare "i dagarna" mottagit en skrivelse från Astra i Södertälje.
I skrivelsen avråds läkarna från att tills vidare skriva ut preparatet "Neurosedin" (observera stavningen) till gravida kvinnor. Preparatet sägs vara ett nervlugnande medel och att misstankar finns att det kan framkalla fosterskador men att inte några säkra slutsatser kan dras ännu.
Samma dag, den 5 december, har Expressen en intervju med en icke angiven person på Astra. Astra säger att man beslöt sända ut skrivelsen till svenska läkare, så snart den tyska tillverkaren underrättat dem om den undersökning som legat till grund för misstanken. Astra säger också att de vänt sig till berörda myndigheter.
Astra anger i artikeln att de dels ska avvakta resultatet av den undersökning som "tillverkaren själv" satt i gång, dels ska de själva "åtar sig att göra en undersökning för, att om möjligt" få klarhet i saken. Astra anser att de åtgärder man vidtagit är fullt betryggande.

Två dagar senare - den 7 december 1961 - uppmärksammar tidningen Ny Dag Neurosedyn-katastrofen. I en stor artikel ställer man både Astra och Medicinalstyrelsen till svars. I artikeln upplyser både Astra och Medicinalstyrelsen att man inte överväger att dra in sömnmedlet "Neurosedin" (observera att stavningen är densamma som i Expressen).
Ny Dag har intervjuat dr Carl-Olof Svedin på Astra. Denne säger i artikeln att Astra känt till att långvarig användning kan medföra perifera nervskador, som företaget också påpekat i broschyrerna om biverkningarna.
"Vi har inte tagit så hårt på de senaste uppgifterna om skadeverkningar vid havandeskap", säger dr Svedin som avslutning i Ny Dags intervju. Det kan ju också ha varit andra medikament som inverkat, tillägger han.

På Medicinalstyrelsen är det docent Åke Liljestrand som svarar på Ny Dags frågor. Han svarar lugnande, att det ännu inte med säkerhet är fastslaget att det skulle finnas ett orsakssammanhang mellan användandet av Thalidomid/Neurosedyn och "de nu nämnda fallen". Det är låg biverkansfrekvens beträffande Neurosedyn, anser Liljestrand.
Ny Dag uppger i det sammanhanget att docent Liljestrand först vill undvika att svara på frågan om preparatet prövats kliniskt i Sverige med att hänvisa till att saken är att betrakta som konfidentiell.

I slutet av november 1961 dras läkemedlet in från marknaden i Tyskland. Efter ytterligare några veckor förbjuds Thalidomide-preparaten i övriga berörda länder.

Nyheten om att Thalidomid misstänks ge fosterskador och att Contergan stoppats i Västtyskland leder inte till något omedelbart motsvarande stopp för Neurosedyn i Sverige. Här i landet tycker både Medicinalstyrelsen och Astra att det borde räcka med att Astra skickar ett brev till läkarna med uppmaningen att inte skriva ut Neurosedyn till gravida kvinnor. Den 12 december 1961 begär Astra i all tysthet indragning av medlen Neurosedyn.

Tragedin ska tystas ned. Märkligt nog tycks detta vara både den statliga myndighetens, som i den privatägda läkemedelsfirmans intresse.

I Sverige ska det dröja ända fram till den 21 februari 1962 innan Medicinalstyrelsen informerar allmänheten om Neurosedyn-tabletternas fosterskadande effekter.
Sådan är bakgrunden till bildandet av FfdN.