Aktuellt för medlemmar


Nu är FfdN:s Livsstilsutbildning för Dig med extremitetsskador avslutat! Till våren 2016 redovisas resultaten här.


Nyheter



Länkar

Kunskapscenter
www.Ex-Center.org

Bräcke diakoni
www.brackediakoni.se

Hjälpmedelsdatabas
www.TipBase.org

Dysnet - The online Dysmelia Network

 

Så säger lagen

Så säger lagen


Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av människor med funktionshinder trädde i kraft den 1 maj 1999. För första gången i svensk historia förbjöds diskriminering av människor med
funktionshinder uttryckligen i lag.

Funktionshindrade fick med lagen ett skydd som motsvarar skyddet mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning.

Här kan du läsa mer om lagen.
Texten innehåller:
· Lagens syfte
· Vem skyddas av lagen?
· Direkt och indirekt diskriminering
· När gäller diskrimineringsförbudet?
· Vad händer om man inte följer lagen?



Lagens syfte
Lagen ska motverka diskriminering från arbetsgivaren.



Vem skyddas av lagen?
Lagen skyddar dig som har ett funktionshinder och
· har anställning eller
· söker arbete
Med funktionshinder menas:
· begränsningar av en persons fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Dessa är varaktiga. De kan bero på en sjukdom eller skada som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå.



Vad är diskriminering?
Direkt diskriminering är när lika fall behandlas olika. En arbetsgivare får alltså inte behandla någon
som söker ett arbete eller en anställd med funktionshinder sämre än en person utan funktionshinder.

Ett exempel på direkt diskriminering är om du - trots relevanta meriter - har sökt befordran på din arbetsplats men blivit förbigången på grund av ditt funktionshinder. Ett annat exempel kan vara om du - trots rätt utbildning och erfarenheter - inte kommer ifråga för en ny anställning på grund av ditt
funktionshinder.

Indirekt diskriminering är när olika fall behandlas lika. Det här innebär till exempel att arbetsgivaren inte får ställa generella krav på arbetssökande eller arbetstagare som missgynnar personer med funktionshinder. Undantaget är om kraven är en förutsättning för att kunna genomföra
arbetsuppgifterna.

Krav på körkort, till exempel, utestänger många funktionshindrade. Det kan därför vara indirekt diskriminerande om det inte är nödvändigt med körkort för att utföra jobbet.



När gäller diskrimineringsförbudet?
Diskrimineringsförbudet gäller till exempel:
· i rekryteringsprocessen (t.ex. när arbetsgivaren bedömer ansökningshandlingar och väljer ut sökande till anställningsintervju m.m.)
· när arbetsgivaren fattar beslut om anställning
· när en arbetstagare befordras eller väljs ut till utbildning inför befordran
· när lönen sätts eller förhandlas, eller andra arbetsvillkor bestäms
· när arbetet fördelas och leds
· när en anställd sägs upp, avskedas eller permitteras
En arbetsgivare kan vara skyldig att ge människor med funktionshinder liknande förutsättningar som andra på arbetsplatsen. Det kallas stöd- och anpassningsåtgärder.

Exempel på sådana åtgärder är:
· att ta bort trösklar på kontoret för en rullstolsburen person
· att förstärka belysningen för en synskadad person
· att erbjuda en person med reumatism flexibel arbetstid
Detta gäller när arbetsgivaren anställer, befordrar eller utbildar personal. Att genomföra
personalutbildning i en lokal utan hörselslinga, om du har en anställd som är hörselskadad, kan alltså vara ett exempel på diskriminering.



Vad händer om man bryter mot lagen?
Som arbetsgivare kan du bli skyldig att betala skadestånd om du diskriminerat en anställd eller en arbetssökande.

Skadeståndet kan vara:
· ekonomiskt skadestånd (ersättning för ekonomisk förlust)
· allmänt skadestånd (en allmän kompensation för den kränkning som en diskriminering inneburit)
Har du ingått ett avtal som strider mot diskrimineringslagen kan det bli ogiltigt.

Även om du som arbetsgivare inte avsiktligt diskriminerat
- inte tänkt på att det kunde vara diskriminerande -
kan du ändå ställas till svars enligt diskrimineringslagen.



Diskriminering i högskolan
Så säger lagen
Ingen ska bli diskriminerad på grund av könstillhörighet, etnisk eller religiös tillhörighet,
funktionshinder och sexuell läggning. Det slås fast i lagen om likabehandling i högskolan.

Lagen skyddar dig som
· studerar vid högskolan eller
· söker till högskolan
Lagen gäller högskoleutbildning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor, men också
högskoleutbildningar som har kommuner eller landsting som huvudman. Enskilda
utbildningsanordnare, som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792), omfattas också.

Lagen om likabehandling av studenter i högskolan trädde i kraft den 1 mars 2002.


Här kan du läsa mer om lagen.
Texten innehåller:
· Lagens syfte
· Vad är diskriminering?
· När är det förbjudet att diskriminera?
· Hindra trakasserier
· Arbeta för lika rättigheter
· Om en högskola bryter mot lagen



Lagens syfte
Lagen om likabehandling ska främja lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av
· könstillhörighet
· etnisk och religiös tillhörighet
· sexuell läggning
· funktionshinder

Rätten till likabehandling oavsett kön gäller både kvinnor och män. Skyddet omfattar också transsexualitet.

Med etnisk tillhörighet menas ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.

Med sexuell läggning menas en persons homo-, bi- eller heterosexualitet.

Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan som till följd av en sjukdom eller skada fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.



Vad är diskriminering?
Direkt diskriminering är när en student eller sökande behandlas sämre på grund av sitt funktionshinder än en annan person i en likartad situation.

Det kan vara direkt diskriminering om en rörelsehindrad student inte kommer in i föreläsningssalen. Ett annat exempel kan vara när en student med hörselskada ska ha muntlig tentamen i en sal där hörseltekniska hjälpmedel saknas.

Indirekt diskriminering kan uppstå när en högskola ställer villkor som verkar neutrala, men som i praktiken särskilt missgynnar människor med en viss könstillhörighet, etnisk- eller religiös tillhörighet, viss sexuell läggning eller visst funktionshinder.

Det kan till exempel vara om en student med läs- och skrivsvårigheter måste göra tentamen på samma tid som alla andra och inte får den förlängda provtid han eller hon behöver. Det kan också vara om kurslitteraturen bestäms så sent, att en synskadad student inte hinner få den inläst på kassett.



När är det förbjudet att diskriminera?
Det är förbjudet att diskriminera när högskolan:
· beslutar om examination eller annan bedömning av studieprestation
· vidtar en så kallad ingripande åtgärd. Det kan till exempel handla om att en lärare vägrar låta en
student delta i undervisningen. Eller att en lärare genom provokationer får en student att avsluta
studierna
· beslutar om tillträde till högskoleutbildning eller vidtar någon annan åtgärd som har betydelse för inträdet, till exempel ett intagningsprov.
Om du inte blivit antagen till en utbildning hos en privat högskola, har du enligt lagen rätt att få skriftligt besked om vilka meriter de som blivit antagna har. Sökande till andra högskolor har samma rätt enligt offentlighetsprincipen.

Det är också förbjudet att diskriminera när högskolan:
· beslutar om hur utbildningen tillgodoräknas
· beslutar om anstånd med studier eller fortsättning efter studieuppehåll
· beslutar om byte av handledare
· beslutar om indragning av handledare och andra resurser vid forskarutbildning
· beslutar om utbildningsbidrag för doktorander
och när högskolan:
· kan skapa en likartad situation för en sökande eller student med funktionshinder genom att göra sina lokaler tillgängliga och användbara. Det gäller om åtgärderna är skäliga.



Förhindra trakasserier
Högskolan ska arbeta för att förhindra att studenter trakasseras.

En högskola som får veta att en student anser sig ha blivit trakasserad ska:
· utreda vad som hänt
· ta itu med det som behövs för att förhindra fortsatta trakasserier
Om högskolan inte gör det, kan den vara tvungen att betala studenten skadestånd.



Arbeta för lika rättigheter
Högskolorna ska arbeta för alla studenters lika rättigheter. Varje år ska varje högskola upprätta en plan för att förbygga diskriminering.

Planen ska innehålla:
· vad högskolan gör för att främja studenters lika rättigheter och förhindra behandling som står strider mot lagen om likabehandling
· vad den gör för att förebygga och förhindra trakasserier
· vilka åtgärder högskolan ska påbörja och avsluta under året
· en genomgång av högskolans lokaler, verksamhet och information och hur de ska bli tillgängliga för studenter med funktionshinder



Vad kan du göra om en högskola bryter mot lagen?
· Du kan överklaga beslut
· Du kan göra en anmälan till HO

Överklaga
Om ett beslut strider mot diskrimineringsförbuden eller förbudet mot repressalier, kan du överklaga det. Det gäller inte beslut som rör examination eller annan bedömning av din studieprestation.

För att du ska kunna överklaga, måste högskolan som fattat beslutet ha stat, kommun eller landsting som huvudman.

Ditt överklagande ställer du till Överklagandenämnden för högskolan.

Om nämnden anser att beslutet strider mot diskrimineringsförbuden eller förbudet mot repressalier kan det upphävas. Om det behövs ska då högskolan ompröva ärendet.

Skadestånd
Alla studenter eller sökande som anser sig vara diskriminerade kan gå till domstol och begära skadestånd av universitet eller högskola.

Skadeståndet kan vara en kompensation för den kränkning som diskrimineringen inneburit. Det kan också vara ersättning för den ekonomiska förlust som diskrimineringen har lett till.

Anser du dig vara eller ha blivit diskriminerad måste du begära skadestånd senast två år efter att handlingen skedde eller skulle ha skett.

HO och de andra ombudsmännen mot diskriminering, DO, HomO och JämO, har rätt att som part företräda en student eller sökande.

Om parterna inte kan komma överens kan ombudsmännen driva fallet i tingsrätten.

Det kostar inte studenten eller den sökande något när en ombudsman för talan i domstol.

Högskolan får inte utsätta dig för repressalier

En högskola får inte utsätta dig som anmält för repressalier. Det gäller också om du medverkat i en utredning. Högskolan får alltså inte markera mot dig eller på annat sätt hämnas.

Diskriminering i högskolan regleras i
· lagen om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1286)

Övriga samhället
Har du blivit kränkt eller upplevt dig diskriminerad på grund av ditt funktionshinder? Eller är du anhörig till någon som upplevt brister eller stött på hinder på grund av sitt funktionshinder?

FN har slagit fast vad som krävs av ett samhälle för att människor med funktionshinder ska kunna bli fullt delaktiga och jämlika. Sverige har lovat att följa dessa regler. De kallas FN:s standardregler.

(Informationen är hämtad hos Handikappombudsmannen)

Tillbaka till toppen

Tillbaka till toppen