Världens första rättsliga process

Föreningen för de Neurosedynskadade vill ställa tillverkaren Astra till svars för det inträffade. Är det anständigt att ett företag inkasserar vinsten från en produkt men överlåter till samhället att ta ansvar för de skador produkten kan orsaka?

Föreningen genomlever en olycklig splittring, en del av föräldrarna vill driva en process mot Astra på ett annat sätt och går ur FfdN och bildade De Neurosedynskadades Förening.

Men Göte och Anne-Marie Käll, Curt Edvardsson, Gunnar Rydén, Anna-Lisa och Lars Börjesson, Anders Alexanderson och de andra i FfdN gick vidare. Den 17 september 1965 lämnas slutligen en stämningsansökan in till rådhusrätten i Södertälje. 15 december 1965 startar den första thalidomidrättegången i världen.

Kärandesidan lägger upp sin talan kring fyra pilotfall; advokat Henning Sjöström representerar Rolf och Alice Lager, hans medhjälpare advokat Leif Silbersky är ombud för föräldrarna Tage och Gunnel Johansson. Advokat Hans Göran Franck representerar Bengt och Hannie Örne medan advokat Sune Haller är ombud för ett danskt fall, barnet Ricky Wilke.
Inom Astra tvistar man till en början om vem eller vilka som ska samordna och ansvara för dessa mål. Astras koncernchef Arne Wegerfelt fattade beslutet att låta Sven Sundling och hans medarbetare Bo Teglund sköta detta svåra ärende, givetvis med hjälp av medicinska experter och juridiska rådgivare.

Av det svar Astra ger på stämningsansökan kan utläsas att försvaret, med stöd av Medicinalstyrelsen, räknar med en lätt seger. Men istället blev det en långdragen skriftväxling, med många bittra anklagelser och motanklagelser.Det som redan från början gör det svårt för juristerna att hantera är svårigheten att bevisa samband mellan Neurosedyn och skadan.

Sommaren 1966 tror Astra ännu på seger. Vid sammanträde har även FfdN:s styrelse beslutat att ingen uppgörelse i godo med Astra ska accepteras. Eftersom det är svårt att få svenska experter som vittnen som tror på de skadades sak måste kärandesidan därför gå utanför Sverige för att få hjälp.

Det blir ändlösa diskussioner mellan parternas jurister. Men välformulerade inlägg från bl a professor Bertil Åberg vid Veterinärhögskolan i Stockholm och från utländska vetenskapsmän, b la Widukind Lenz bidrar till att ändra rådhusrättens inställning.

När det slutliga bevismaterialet, som omfattar omkring tusen sidor teknisk text, överlämnas till rådhusrätten våren 1969, förefaller Astra ha insett att man inte längre kan vara så säker på att utgången är given.
I det läget ingriper Astras styrelseordförande Jacob Wallenberg personligen. Han kallar Arne Wegerfelt och Sven Sundling till en diskussion på Enskilda Bankens kontor i Stockholm. Med det allvar och den pondus som utmärkte Jacob Wallenberg sa han: "Ni ska se till att få förlikning snarast. De här rättegångarna kan hålla på i flera år. Det är bara advokaterna som tjänar på det. Se till att de skadade barnens familjer får skadestånd så fort som möjligt".