WHO tiger


WHO tiger. Trots att Dr Shaik Kahder Noordeen, chef på WHO:s Lepra-enhet i Geneve, flera gånger har blivit informerad av neurosedynskadade om att nya barn föds med neurosedynskador, har ingenting gjorts från WHO:s sida.

WHO:s expertkommitté 1988 tog återigen inte upp frågan om biverkningar orsakade av thalidomid till officiell behandling. Men, enligt Crawford, underströks vikten av att thalidomid bara skulle ges till män eller kvinnor i icke-fruktsam ålder. Samtidigt slog expertkommittén fast att: "Thalidomid är förstahandsvalet av läkemedel för behandling av ENL. Och att alla ansträngningar måste göras för att tillförsäkra så många patienter som möjligt en god tillgång av thalidomid".

När Dr Shaik Kahder Noordeen konfronterats med foton på nyfödda brasilianska neurosedynbarn påstår han att kontrollen är tillfredsställande och att WHO endast har fått uppgift om att ett fåtal barn har blivit födda med missbildningar orsakade av thalidomid. Det här är alltså inte ett problem, enligt WHO.

- Man kan fråga sig om inte fosterskadorna hade kunnat undvikas om nervskadorna orsakade av thalidomid hade tagits på allvar, konstaterar Colin Crawford torrt.

Colin Crawford är den ende forskaren bland alla som arbetar med lepra som har civilkurage nog att stå upp och kräva ett slut på neurosedynanvändningen i behandlingen av lepra. Annan medicinering finns. Det är onödigt att använda Neurosedyn när det bevisligen leder till fosterskador hos en ny generation av barn. Men han talar för döva öron.

När så de första rapporterna kom om att en kvinna fött ett barn med neurosedynskador 1987 följt av den engelska TV-filmen "Thalidomide: the drug which came back", 1993 trodde neurosedynskadade och några andra oroade människor likt Colin Crawford att WHO skulle göra något. Trots allt hade Dr Shaik Kahder Noordeen i TV-programmet sagt att WHO ska undersöka saken och ge den en ordentlig genomlysning.